Reservoarpennan � Fyllningssystem � DesignPennsamlande

Linje

Olika fyllningssystem

 

Eyedroppers

 

Det vanligaste fyllningssystemet p� de tidiga reservoarpennorna var det vi idag kallar f�r "eyedropper". Pennan hade inget inbyggt system f�r fyllningen utan man skruvade bort spetssektionen och fyllde kroppen, som samtidigt var bl�ckbeh�llare, med hj�lp av en pipett.
Det h�r systemet var ett robust system utan mekanik som kan kr�ngla, vilket g�r att det s�llan �r n�gra problem med gamla pennor av den h�r typen. Eyedroppers tillverkades l�ngt in p� 20-talet trots att det d�, sedan l�nge, fanns p�litliga sj�lvfyllande pennor.

SWAN "THE SAFETY SCREW CAP"
SWAN "THE SAFETY SCREW CAP" England ca 1915
Se �ven:
INTERN L�NK...�
INTERN L�NK...�
Externa l�nkar:
Richard Binder, Filling Systems: Eyedropper...�
EXTERN L�NK...�
 

Safety pen

 

En typ av penna som �ven den fylldes med hj�lp av en pipett �r en "Safety pen". Det som �r unikt med den h�r typen av penna �r att spetsen kan skruvas in, och f�rvaras i bl�ckbeh�llaren n�r pennan �r st�ngd. P� de tidiga pennorna hade man problem med att bl�cket torkade i spetsen och i kanalen som ledde ut bl�cket till spetsen. N�r spetsen f�rvarades i bl�cket s� f�rsvann det problemet, dessutom hade huven en packning som gjorde att pennan blev helt tillsluten. En safety pen har oftast en v�ldigt kort huv och g�ngan f�r huven sitter precis i �nden p� kroppen, eller r�ttare sagt; spetsen kommer ut direkt ur kroppen, det finns allts� ingen sektion.
F�r att �ppna pennan s� h�ller man den med huven upp�t, skruvar av huven och matar fram spetsen genom att vrida p� pennans bakre del. Bakom spetsen sitter det en korkpackning som t�tar bl�ckbeh�llaren n�r spetsen �r i skrivl�ge. F�r att kunna skruva p� huven m�ste man komma ih�g att dra in spetsen, annars blir den skadad. Vissa tillverkare hade safety pennor d�r man sk�t ut spetsen med hj�lp av en ring runt kroppen (exempelvis Moore Pen Co.), men den vanligaste typen �r den d�r man skruvar spetsen in och ut. De tidigaste modellerna av den typen hade en mekanik som gjorde att spetsen skruvades ut i spiral medan den p� senare modeller gick rakt ut.
Trots att fyllningsmetoden med pipett r�tt snart blev omodern s� tillverkades safety pennor �nda in p� 1930-talet, Mont Blanc slutade inte producera dem f�rr�n i mitten p� 30-talet. Typen tycks ha varit betydligt popul�rare i Europa �n i Amerika, och �tskilliga �r de brev som skrevs med hj�lp av en safety pen i f�rsta v�rldskrigets skyttegravar. Bland amerikanska tillverkare �r Waterman och Moore mest k�nda och bland europeiska kan n�mnas Mont Blanc, Aurora och Kaweko. Mont Blanc pennor f�re 1930 �r n�stan enbart av safety-typ och dessa s�ljs till h�ga priser.



WATERMAN'S IDEAL SAFETY PEN 12VS USA ca 1910


MOORE�S NON-LEAKABLE FOUNTAIN PEN USA ca 1900
Se �ven:
INTERN L�NK...�
INTERN L�NK...�
Externa l�nkar:
David Nishimura: Safety Pens...�
EXTERN L�NK...�
 

Sj�lvfyllande pennor

 

Att fylla en penna med en pipett �r en lite b�kig och slabbig metod, s� under reservoar-pennans hela utveckling har man s�kt efter en b�ttre metod. De fyllningssystem som med tiden blev dominerande kan delas in i tre olika huvudtyper, gummibl�sa, vakuumpump och kolvpump.

Se �ven:
INTERN L�NK...�
INTERN L�NK...�
Externa l�nkar:
EXTERN L�NK...�
EXTERN L�NK...�
 

Crescent filler

 

De f�rsta massproducerade sj�lvfyllande pennorna b�rjade tillverkas av Roy Conklin vid sekelskiftet. Conklin var f�rst med att anv�nda en gummibl�sa som bl�ckbeh�llare, ett system som dominerade �nda till bl�ckpatronerna slog igenom under 50-talet. Systemet bygger p� att man trycker ihop bl�san, stoppar ner spetsen i bl�cket och l�ter bl�san �terta sin ursprungliga form, varvid den suger upp bl�ck. Det h�r g�ller f�r samtliga system med gummibl�sa, det som skiljer de olika systemen �t �r hur man trycker ihop gummibl�san.
Det system som Conklin fick patent p� vid sekelskiftet best�r av en skiva i form av en b�ge, en crescent, som stack ut genom kroppen. Under b�gen sitter en ribba som trycker ihop bl�san n�r b�gen trycks in. F�r att b�gen inte ska tryckas in av misstag f�rs�g man den med en �ppen ring, som satt runt kroppen och kunde vridas in under b�gen, f�r att l�sa den.
Crescent fillers tillverkades av Conklin till mitten av 20-talet d� de ersattes
av lever fillers.


CONKLIN CRESCENT-FILLER 30 USA ca 1920-25
Se �ven:
INTERN L�NK...�
INTERN L�NK...�
Externa l�nkar:
Richard Binder, Filling Systems: Crescent...�
David Nishimura: Conklin Crescent-Fillers...�
 

Lever filler

 

Gummibl�san var nu ett vanligt system f�r att fylla reservoarpennor, och man hade diverse metoder f�r att trycka ihop den. Det kunde vara ett litet h�l d�r man tryckte med en t�ndsticka eller ett sp�r som var avsett f�r ett mynt. 1908 fick Walter A. Sheaffer patent p� en mekanism d�r han anv�nde en h�varm som tryckte p� en J-formad fj�der inne i pennkroppen. Det h�r blev b�rjan till W A Sheaffer Pen Company som kom ig�ng med sin produktion 1912.
Att fylla reservoarpennor med en h�varm blev snart den vanligaste metoden, och anv�ndes p� nya modeller �nda in p� 40-talet.


CONWAY STEWART THE "DANDY" PEN No 820 England 1920-talet
Se �ven:
INTERN L�NK...�
INTERN L�NK...�
Externa l�nkar:
Richard Binder, Filling Systems: Lever...�
EXTERN L�NK...�
 

Twist filler

 

Ett problem med lever fillers �r att armen kan peta ut och fastna n�r man ska s�tta ner pennan i en ficka. Ett s�tt att komma till r�tta med det h�r problemet var att ers�tta armen med en vridr�relse. N�r man vrider �nden p� pennan s� trycks gummibl�san ihop. Swan kom med sitt system 1932 och kallade det f�r "Leverless", Security Pen Co hade ett liknande system.

Se �ven:
INTERN L�NK...�
INTERN L�NK...�
Externa l�nkar:
Richard Binder, Filling Systems: Twist...�
EXTERN L�NK...�
 

Button filler

 

En annan metod att trycka ihop gummibl�sa var med hj�lp av en tryckknapp i �nden p� pennan. Ett fj�dersystem inne i pennan f�rvandlar trycket fr�n knappen till en r�relse som trycker ihop gummibl�san.
Parker anv�nde sig av detta system p� sina Duofold-pennor fr�n 20-talet och �nda in p� 40-talet.


PARKER DUOFOLD (BIG RED) USA 1929
Se �ven:
INTERN L�NK...�
INTERN L�NK...�
Externa l�nkar:
Richard Binder, Filling Systems: Button...�
EXTERN L�NK...�
 

Aerometric

 

N�r Parker 51 kom i b�rjan p� 40-talet producerades den med samma fyllningssystem som p� Vacumatic. 1947 ersattes det med ett nytt system; Aerometric. Det h�r systemet fungerar likadant som de �vriga med gummibl�sa, men h�r skruvar man is�r pennan och trycker direkt p� bl�sa och fj�der. Nytt var �ven materialet i bl�ckbeh�llaren, gummi blir h�rt n�r det uts�tts f�r bl�ck under ett antal �r, medan det nya plastmaterialet hade en betydligt l�ngre livsl�ngd.


PARKER 51 USA 1950-tal
Se �ven:
INTERN L�NK...�
INTERN L�NK...�
Externa l�nkar:
Richard Binder, Filling Systems: Aerometric...�
EXTERN L�NK...�
 

Kompressor, touchdown och snorkel

 

Mont Blanc hade en kort tid ett system som dom kallade f�r "Kompressor". Det h�r �r i grunden ett system med en gummibl�sa men man trycker ihop den med hj�lp av ett �vertryck i pennkroppen. Det har funnits ett �ldre system d�r man med munnen bl�ste in luft i pennkroppen f�r att trycka ihop bl�san, men detta system blev inte speciellt l�nglivat, vilket f�r �vrigt inte Mont Blancs heller blev, det var antagligen ett lite f�r komplicerat system.
I Mont Blancs kompressor drog man ut en kolv i pennkroppen, placerade spetsen i bl�ck och h�ll f�r ett litet h�l, f�r att sedan trycka in kolven igen. Kolven skapade ett �vertryck inne i pennan som tryckte ihop gummibl�san. Nu ska man sl�ppa ut luft genom h�let man h�ll f�r, s� att bl�san kan expandera igen och suga in bl�ck.
Den h�r principen hade Sheaffer utvecklat till ett av de mer avancerade fyllningssystemen n�r man p� 50-talet kom med sin "Snorkel" penna. H�r skruvar man f�rst p� kolven varvid ett r�r sticker ut fr�n spetsen. Tanken med det h�r r�ret �r att man inte ska beh�va sticka ner spetsen i bl�cket utan bara det h�r r�ret, snorkeln. N�r snorkeln �r helt ute kan man dra ut kolven ytterligare. Sen �r det bara att sticka ner snorkeln i bl�cket, trycka ner kolven och v�nta n�gra sekunder s� att gummibl�san hinner suga upp bl�ck. Det h�r systemet fungerade likadant som kompressor-systemet, men h�r beh�vde man inte h�lla f�r ett h�l, det sk�ttes automatiskt med hj�lp av kolven. En variant p� Snorkel-systemet var det Sheaffer kallade TIPdip. Fyllningen fungerade likadant f�rutom att det inte fanns n�gon snorkel, man fick sticka ner halva spetsen i bl�cket ist�llet, d�rav namnet.


SHEAFFER SOVEREIGN SNORKEL USA 1950-tal
Se �ven:
INTERN L�NK...�
INTERN L�NK...�
Externa l�nkar:
Richard Binder, Filling Systems: Touch Down and Snorkel...�
EXTERN L�NK...�
 

Vacuum filler

 

1932 kom Parker med ett nytt revolutionerande fyllningssystem som efter ett �r bytte namn till Vacumatic. Systemet fungerar principiellt likadant som de med gummibl�sa, men h�r �r gummibl�san ersatt med ett gummimembran som sitter inne i pennkroppen. N�r man tryckte p� membranet via en tryckknapp s� tryckte man ut luft och s�g in bl�ck i pennkroppen, som fungerade som bl�ckbeh�llare.
Med Vacumatic-systemet, vilket hade pennkroppen som bl�ckbeh�llare, s� vann Parker tv� f�rdelar j�mf�rt med andra pennor fr�n samma tid; mer �n dubbelt s� h�g bl�ckkapacitet och att man kunde se bl�ckniv�n genom den transparenta pennkroppen.


PARKER VACUMATIC OVERSIZE USA 1936

PARKER SLENDER VACUMATIC Canada 1946
Se �ven:
INTERN L�NK...�
INTERN L�NK...�
Externa l�nkar:
Richard Binder, Anatomy of a Fountain Pen II: The Parker Vacumatic...�
EXTERN L�NK...�
 

Ink-Vue

 

Waterman svar p� Vacumatic blev Ink-Vue, d�r man ersatt tryckknappen med en arm som man�vrerar membranet.

Se �ven:
INTERN L�NK...�
INTERN L�NK...�
Externa l�nkar:
Richard Binder, Filling Systems: Ink-Vue...�
EXTERN L�NK...�
 

Vac-fill

 

Sheaffer har blivit k�nt som ett m�rke med avancerade fyllningssystem till sina pennor. P� 30-talet kom man med sin Vac-fill, som, till skillnad fr�n Parkers Vacumaticpenna, varken hade gummibl�sa eller membran, och som fylls n�r man trycker en kolv ned�t. K�nnetecknande f�r systemet �r den l�nga tunna st�ngen. I �nden p� st�ngen sitter en packning som t�tar mot kroppen. N�r st�ngen dras ut kan luft passera f�rbi packningen men n�r den trycks in skapas ett vakuum mellan packningen och �nden p� kroppen. Vakuumet blir st�rre ju l�ngre in man trycker st�ngen. N�r den �r n�stan helt intryckt g�r packningen in i bl�ckbeh�llaren. Undertrycket g�r nu att bl�ck sugs in i bl�ckbeh�llaren.


SHEAFFER VAC-FILL USA 1940-talet
Se �ven:
INTERN L�NK...�
INTERN L�NK...�
Externa l�nkar:
Richard Binder, Anatomy of a Fountain Pen V: Sheaffer's Vacuum-Fill...�
EXTERN L�NK...�
 

Piston filler

 

1929 lanserade det tyska f�retaget Pelikan en penna med integrerad kolvpump. Pelikan tillverkar fortfarande pennor med det h�r fyllningssystemet och det blev snart det mest anv�nda bland europeiska, kontinentala pennor. En annan fabrikant som tillverkar pennor med kolvpump �r Mont Blanc.
Systemet best�r av en kolv som t�tar mot pennkroppen med en korkpackning. Genom att skruva p� en knopp i �nden p� pennan, trycks kolven ner i pennkroppen. N�r den �r nerskruvad s�tts pennspetsen i bl�ck och kolven skruvas upp, varvid den suger upp bl�ck i pennan.


PELIKAN 100N Tyskland ca 1938 (reparerad med nyare delar)

MONT BLANC 332 M Tyskland ca 1936

OSMIA BRILLANT 54 M Tyskland 1940-talet
Se �ven:
INTERN L�NK...�
INTERN L�NK...�
Externa l�nkar:
Richard Binder, Filling Systems: Piston...�
EXTERN L�NK...�
 

Patroner och converter

 

Under 60-talet b�rjade patroner sl� igenom som fyllningssystem. Tanken var ingalunda ny, 1890 lanserade Eagle Pencil Company en bl�ckbeh�llare i form av ett glasr�r och 1936 gjorde Watermans franska representant ett f�rs�k, men det blev aldrig n�gon succ�. Men p� 60-talet kunde man g�ra patroner i plast som varken torkade eller l�ckte, och pennorna blev billigare att producera d� man slapp mekaniken i fyllningssystemet.
De som fortfarande f�redrog att fylla sin penna fr�n en bl�ckflaska kunde byta ut patronen mot en converter som man fyllde med spetsen neds�nkt i bl�ck.


PILOT CAPLESS Japan 1966 (i mitten en converter och underst patroner)
Se �ven:
Pilot Capless och Elite...�
INTERN L�NK...�
Externa l�nkar:
EXTERN L�NK...�
EXTERN L�NK...�


Reservoarpennan � Fyllningssystem � DesignPennsamlande

Linje

Copyright � 2004 - 2016, Olle Hjort (www.hjort.it)